Problemen med skolan är mycket större än vad som hittills varit känt med oacceptabla och ökande skillnader. Idag går en fjärdedel av alla elever i grundskolan ut nian utan fullständiga betyg. Det finns kommuner där mer än 40 procent av eleverna gör det.
Utvecklingen visar på ett skolsystem där föräldrarnas bakgrund har en avgörande betydelse för hur väl eleven klarar skolan istället för att, som tänkt, vara kompensatorisk.
I en skarpsynt granskning av den svenska grundskolan visar Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig att utvecklingen inte alls beror på bristande resurser eller låg lärartäthet.
Författarna har djupgranskat grundskolan under de senaste 15 åren – dess prestationer och dess resultat – och presenterar i boken "Den orättvisa skolan" nya fakta och statistik och riktar hård kritik mot den bristande styrning och uppföljning som varit kännetecknande under lång tid och menar att resursbrist ofta använts som förevändning för att inte ta itu med de verkliga problemen.
fredag, november 27, 2009
Politisk köksbordsturné
Göran Hägglund har nu startat sin köksbordsturné. Under de närmaste månaderna kommer Göran att åka runt i Sverige och sätta sig ned vid människors köksbord och lyssna på vad de har att säga om sin vardag och sina liv.
I valrörelsen 2010 tänker vi i Bollnäs ordna "home parties" och bjuda hem väljare och diskutera vardagsnära politiska frågor. Vi vill komma närmare verklighetens folk.
I valrörelsen 2010 tänker vi i Bollnäs ordna "home parties" och bjuda hem väljare och diskutera vardagsnära politiska frågor. Vi vill komma närmare verklighetens folk.
torsdag, november 12, 2009
Kultur på recept?
Regeringen vill få ner antalet långtidssjukskrivna med hjälp av kulturupplevelser. På initiativ från regeringen ska nu Region Skåne få en halv miljon kronor till pilotprojektet Kultur på recept. Kultur på recept syftar till att utveckla rehabiliteringen för långtidssjukskrivna med diagnoserna depression, stress och ångest samt långvarig smärta i nacke, axlar och rygg.
Kultur är bra för hälsan och varför inte skriva ut kultur på recept? Jag tror på idén, även om den är lite långsökt.
Kultur är bra för hälsan och varför inte skriva ut kultur på recept? Jag tror på idén, även om den är lite långsökt.
söndag, november 08, 2009
Landstinget behöver starka kulturpolitiker
Landstinget kommer att behöva starka kulturpolitiker i framtiden. Den nya kulturpropositionen ”Tid för kultur” ställer två viktiga frågor: hur ska vi öka regionernas betydelse och hur ska vi omvandla ett sektoriserat kultursamhälle till ett mer holistiskt?
Den förra kulturpropositionen från 1974 stakade ut vägen mot likformig kultur i hela riket. Den har ibland kallats den sista stenen i det stora folkhemsbygget. Dåvarande regering ville skapa en nationell infrastruktur för kultur med länsteatrar, regionmusik, länsmuséer.
Den nya kulturpolitiken som den nuvarande alliansregeringen lanserar är mer dynamisk och har ett mer holistiskt synsätt. Ett viktigt inslag i den nya kulturpropositionen är ”portföljmodellen”. Regeringen skriver i sin proposition att syftet med portföjmodellen är att ge flexibilitet och vitalisera kulturpolitiken och få in kulturen i fler samhällssektorer.
Det är portföljmodellen som gör att politiken får ökad betydelse, att jag som landstingspolitiker får ta på mig ett ökat ansvar för att fördjupa, öka och bredda kulturen i vår Gävleborgsregion. Kulturen kommer att bli ett kärnområde inom landstinget och det kommer att ställas stora krav på oss landstingspolitiker. Kulturen har ju ett egenvärde och den har många uttrycksformer.
All kultur är inte offentligt finansierad. Vi måste som landstingspolitiker även se, uppmuntra och stödja den kultur som lever ett eget liv i skymundan av nuvarande bidragssystem. Vi måste via förhandlingar med staten frigöra resurser också för den del av kulturyttringarna som bygger på det ideella bildningsengagemanget.
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Som kristdemokrat vill jag:
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Kulturens betydelse för folkhälsan ska uppmärksammas liksom kulturens betydelse för folkbildningen. Statens grepp om kulturen försvagas när regionerna ute i landet får bestämma mer själva och ta ett större ansvar för den regionala kulturen. Som kristdemokrat i landstinget är jag beredd att ta detta ansvar.
Den förra kulturpropositionen från 1974 stakade ut vägen mot likformig kultur i hela riket. Den har ibland kallats den sista stenen i det stora folkhemsbygget. Dåvarande regering ville skapa en nationell infrastruktur för kultur med länsteatrar, regionmusik, länsmuséer.
Den nya kulturpolitiken som den nuvarande alliansregeringen lanserar är mer dynamisk och har ett mer holistiskt synsätt. Ett viktigt inslag i den nya kulturpropositionen är ”portföljmodellen”. Regeringen skriver i sin proposition att syftet med portföjmodellen är att ge flexibilitet och vitalisera kulturpolitiken och få in kulturen i fler samhällssektorer.
Det är portföljmodellen som gör att politiken får ökad betydelse, att jag som landstingspolitiker får ta på mig ett ökat ansvar för att fördjupa, öka och bredda kulturen i vår Gävleborgsregion. Kulturen kommer att bli ett kärnområde inom landstinget och det kommer att ställas stora krav på oss landstingspolitiker. Kulturen har ju ett egenvärde och den har många uttrycksformer.
All kultur är inte offentligt finansierad. Vi måste som landstingspolitiker även se, uppmuntra och stödja den kultur som lever ett eget liv i skymundan av nuvarande bidragssystem. Vi måste via förhandlingar med staten frigöra resurser också för den del av kulturyttringarna som bygger på det ideella bildningsengagemanget.
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Som kristdemokrat vill jag:
• främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
• främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
• främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
• främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
• särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Kulturens betydelse för folkhälsan ska uppmärksammas liksom kulturens betydelse för folkbildningen. Statens grepp om kulturen försvagas när regionerna ute i landet får bestämma mer själva och ta ett större ansvar för den regionala kulturen. Som kristdemokrat i landstinget är jag beredd att ta detta ansvar.
lördag, november 07, 2009
Sveriges minsta kommun
Bjurholm i Västerbotten är idag Sveriges minsta kommun med 2 500 invånare. Sorsele är näst minst med 2 770 invånare. Om Örträsk by - som surnat till och vill byta kommun - med 370 invånare införlivas med Bjurholm blir Sorsele rikets minsta kommun.
Är det möjligt att driva en kommun som Sorsele med så få invånare? Jo, det är säkert möjligt. Här fungerar närdemokratin med 1 fullmäktigeledamot på var 89:e invånare. I Sorsele KF sitter 31 ledamöter. Alliansen är i majoritet med 16 mandat och s+v har 15 mandat. KD har glädjande nog 8,4 % av rösterna.
Om Sorsele blir minsta kommun får dom en marknadsfördel. Det är faktiskt bättre att vara minst än näst minst!
Är det möjligt att driva en kommun som Sorsele med så få invånare? Jo, det är säkert möjligt. Här fungerar närdemokratin med 1 fullmäktigeledamot på var 89:e invånare. I Sorsele KF sitter 31 ledamöter. Alliansen är i majoritet med 16 mandat och s+v har 15 mandat. KD har glädjande nog 8,4 % av rösterna.
Om Sorsele blir minsta kommun får dom en marknadsfördel. Det är faktiskt bättre att vara minst än näst minst!
onsdag, november 04, 2009
Underlig förhandlingsordning i Bollnäs kommun
Av Ljusnan den 4 november framgår att förslaget till besparingar inom skola och förskola går vidare till centrala förhandlingar. Jag och andra skolpolitiker får mail och telefonsamtal från upprörda föräldrar och lärare. Inte undra på det. Det talas upprört om ”slakt av skolan”.
Det är nämligen inte politikens förslag som förhandlats, utan förvaltningens. Det är en helt underlig förhandlingsordning i Bollnäs kommun där politiken ställs helt offside.
Vid arbetsutskottets sammanträde i början av oktober behandlade vi budgetförslaget. Vi strök en rad föreslagna neddragningar – t ex nedläggning av öppna förskolan på Familjecentrum och familjedaghemmet Natt och dag, liksom allergiförskolan i Björktjära.
Naturligtvis vill vi inte heller avgiftsbelägga skollunchen på gymnasieskolan med 500 kronor per år och elev. Effektiviseringar av verksamheten får dessutom inte gå ut över lärartätheten. Vi skall även fortsättningsvis ha som mål 8 lärare per 100 elever.
Inget av dessa förslag skulle bli verklighet enligt arbetsutskottet. Det fanns en bred enighet mellan majoritet och opposition.
Inget av detta fick protokollföras som arbetsutskottets förslag till Barn- och utbildningsnämnden! Jag protesterade men fick inget gehör. Den rätta ordningen skall naturligtvis vara att arbetsutskottet lägger förslag till nämnden och det är dessa förslag som sedan förhandlas innan nämnden sammanträder.
Den rödgröna majoriteten beslutade att dra ur budgetärendet vid nämndens oktobersammanträde. Vi kommer alltså att tvingas vänta ytterligare en månad på beslut och hålla personal, föräldrar och elever i ovisshet under ytterligare tid.
Det är nämligen inte politikens förslag som förhandlats, utan förvaltningens. Det är en helt underlig förhandlingsordning i Bollnäs kommun där politiken ställs helt offside.
Vid arbetsutskottets sammanträde i början av oktober behandlade vi budgetförslaget. Vi strök en rad föreslagna neddragningar – t ex nedläggning av öppna förskolan på Familjecentrum och familjedaghemmet Natt och dag, liksom allergiförskolan i Björktjära.
Naturligtvis vill vi inte heller avgiftsbelägga skollunchen på gymnasieskolan med 500 kronor per år och elev. Effektiviseringar av verksamheten får dessutom inte gå ut över lärartätheten. Vi skall även fortsättningsvis ha som mål 8 lärare per 100 elever.
Inget av dessa förslag skulle bli verklighet enligt arbetsutskottet. Det fanns en bred enighet mellan majoritet och opposition.
Inget av detta fick protokollföras som arbetsutskottets förslag till Barn- och utbildningsnämnden! Jag protesterade men fick inget gehör. Den rätta ordningen skall naturligtvis vara att arbetsutskottet lägger förslag till nämnden och det är dessa förslag som sedan förhandlas innan nämnden sammanträder.
Den rödgröna majoriteten beslutade att dra ur budgetärendet vid nämndens oktobersammanträde. Vi kommer alltså att tvingas vänta ytterligare en månad på beslut och hålla personal, föräldrar och elever i ovisshet under ytterligare tid.
måndag, november 02, 2009
Biverkningarna av vaccin ökar
I och med att allt fler vaccinerar sig mot den nya influensan ökar också antalet rapporter om biverkningar. Enligt undersökningar ger vaccinet mot den nya influensan fler biverkningar än ett vanligt influensavaccin. De vanligaste biverkningarna är lindriga influensasymptom eller lokala smärtor i armen. 700 rapporter om biverkningar har kommit in och av dem har drygt 20 har gällt allvarligare allergiska reaktioner. Själv ska jag vaccineras vecka 2/2010 enligt instruktioner från mitt Landsting.
Biverkningarna av vaccin ökar
I och med att allt fler vaccinerar sig mot den nya influensan ökar också antalet rapporter om biverkningar. Enligt undersökningar ger vaccinet mot den nya influensan fler biverkningar än ett vanligt influensavaccin. De vanligaste biverkningarna är lindriga influensasymptom eller lokala smärtor i armen. 700 rapporter om biverkningar har kommit in och av dem har drygt 20 har gällt allvarligare allergiska reaktioner. Själv ska jag vaccineras vecka 2/2010 enligt instruktioner från mitt Landsting.
Staten, Svenska kyrkan och homovigslar
Jag vill idag citera Douglas Brommesson, universitetslektor i statsvetenskap, som i en debattartikel i Kristianstadsbladet bl a säger:
"Rapporteringen och debatten om Svenska kyrkans beslut att införa samkönade kyrkliga vigslar har blottlagt stora brister hos det publika Sveriges förståelse av religion och kyrka. I media har utgångspunkten konsekvent varit att behandla vigselordningen i Svenska kyrkan som en politisk jämlikhetsfråga där "allas rätt till kärlek" varit stridsropet. Inte sällan har frågan till och med påståtts handla om människors lika värde...
Att ett beslut i Svenska kyrkan diskuteras utifrån allmänpolitiska argumentationslinjer får tillskrivas en långtgående sekularisering av det svenska samhället. Men likväl kan man kräva en viss reflektion och objektivitet hos journalister och andra kommentatorer kring vad en kyrka är och vilka typer av argument som rimligen bör styra en från staten fristående kyrkas beslut".
"Rapporteringen och debatten om Svenska kyrkans beslut att införa samkönade kyrkliga vigslar har blottlagt stora brister hos det publika Sveriges förståelse av religion och kyrka. I media har utgångspunkten konsekvent varit att behandla vigselordningen i Svenska kyrkan som en politisk jämlikhetsfråga där "allas rätt till kärlek" varit stridsropet. Inte sällan har frågan till och med påståtts handla om människors lika värde...
Att ett beslut i Svenska kyrkan diskuteras utifrån allmänpolitiska argumentationslinjer får tillskrivas en långtgående sekularisering av det svenska samhället. Men likväl kan man kräva en viss reflektion och objektivitet hos journalister och andra kommentatorer kring vad en kyrka är och vilka typer av argument som rimligen bör styra en från staten fristående kyrkas beslut".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
