onsdag, februari 17, 2010

Ny kursplan i religionskunskap oroar

Skolverkets förslag till ny kursplan i religionskunskap för grundskolan väcker oro hos mig. Kristendomens ställning befaras bli svagare. Även utbildningsminister Jan Björklund (FP) är tveksam:
– Det här är en förskjutning som jag inte vill se. Kristendomen intar en särställning i vårt samhälle.

Partiledare Lars Ohly (V) är naturligtvis positiv:
– Ett utmärkt förslag. Vi har ingen statsreligion eller statskyrka längre och Sverige är ett väldigt sekulärt samhälle.

Är verkligen hinduismen eller buddismen lika viktig som kristendomen för en 10-åring för att förstå det svenska samhällets grundläggande värderingar, sedvänjor, helger och kultur? Ska vi bli ett helt historielöst folk?

3 kommentarer:

Emelie sa...

När man läser om religion så är det ganska oundvikligt att inte blicka tillbaka på historien oavsett om det står i en kursplan eller inte. Ska vi undvika alla de diskussionerna borde nog både alla SO-ämnen tas bort. Det går ju inte riktigt att förstå något undan historisk bakgrund.

Anonym sa...

Många av våra traditioner är fortfarande "hedniska" t.ex midsommar. Julablotet (Sol invictus i romarriket) har de kristna försökt ta över, med begränsad framgång för nog är julmaten och julklapparna populärare än julottan.
Kristendomens betydelse för t.ex lagstiftningen är inte särskilt betydande. Den bygger till stor del på romersk rätt, och civilrätten också på landskapslagarna. Vi är inte för slaveri t.ex som gamla och nya testamentet. Vilka "sedvänjor" (är specifikt kristna? Bröllop och begravning förekommer överallt. Jag kan inte erinra mig om jag någonsin har utövat någon specifikt "kristen" sedvänja.

Kristendomens betydelse för t.ex lagstiftningen är inte särskilt betydande. Den bygger till stor del på romersk rätt, och civilrätten också på landskapslagarna. Vi är inte för slaveri t.ex som gamla och nya testamentet. Kristendomens påverkan på det svenska samhället är grovt överskattad och det är på tiden att detta rättas till.

Många av våra traditioner är fortfarande "hedniska" t.ex midsommar. Julablotet (Sol invictus i romarriket) har de kristna försökt ta över, med begränsad framgång för nog är julmaten och julklapparna populärare än julottan.
Kristendomens betydelse för t.ex lagstiftningen är inte särskilt betydande. Den bygger till stor del på romersk rätt, och civilrätten också på landskapslagarna. Vi är inte för slaveri t.ex som gamla och nya testamentet. Vilka "sedvänjor" (är specifikt kristna? Bröllop och begravning förekommer överallt. Jag kan inte erinra mig om jag någonsin har utövat någon specifikt "kristen" sedvänja.

Kristendomens betydelse för t.ex lagstiftningen är inte särskilt betydande. Den bygger till stor del på romersk rätt, och civilrätten också på landskapslagarna. Vi är inte för slaveri t.ex som gamla och nya testamentet. Kristendomens påverkan på det svenska samhället är grovt överskattad och det är på tiden att detta rättas till.
MVH Johnny Lilja

Anonym sa...

Det kanske är dags att börja inse att tiderna förändras gubbe.